Svensk ordbok 2009, webbversion

natu`rahushållning substantiv ~en nat·ura|­hus·håll·ning·en●form av hus­hållning där man huvud­sakligen själv fram­ställer vad man behöver och byter varor direkt, utan an­vändning av pengar ekon.JFRcohyponymbyteshushållningcohyponympenninghushållning på torpet levde man i stora stycken kvar i naturahushållningen till långt in på 1900-taletsedan 1904