Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
natt·väkt·ar|stat·en●samhällssystem där statens förpliktelser mot medborgarna är begränsade till ett absolut minimum
samh.vissa nyliberaler ville i princip avskaffa den gemensamma sektorn med undantag för polisen och försvaret – nattväktarstaten i sin prydnosedan åtm. 1987