Svensk ordbok 2009, webbversion

natt`mörker substantiv nattmörkret natt|­mörk·ret●mörker om natten särsk. utom­hus Nollde smög in i träd­gården i skydd av nattmörkret○äv. med en sorts rumsbetydelsehon gick ut i nattmörkretsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. natmyrker