Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
natt·ar1göra (ett barn) sällskap vid insomnandet
vard.Nollnatta babynnatta ngnsedan 19162ofta med partikelnöver
tillbringa natten
mindre brukl.NollJFRcohyponymövernatta
hon nattade över hos en kamratnatta (över) (ngnstans)sedan 1793Subst.:vbid1-254727nattande (till 1),
vbid2-254727nattning (till 1)