Svensk ordbok 2009, webbversion

na`re substantiv ~n nar·en1kall, genom­trängande blåst meteorol.marsnaresedan 1722sv. dial. nare ’bitande kall vind’; trol. av ljud­symboliskt urspr. 2lätt köld­skada på huden i form av sprickor eller skrovlighet med.hon fick nare runt läpparnasedan 1895