Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
na·iv·itet·en●det att vara naiv
psykol.frisk livsglädje och naiviteten vuxen läsare kan irritera sig på naiviteten i berättelsen○äv. om framställningssätt o.d., särsk. i konstden gamla allmogekonsten med sin äkta naivitetsedan 1782av fra. naïveté med samma betydelse; av lat. nati´vitas, urspr. ’födelse’; jfr nativitet