Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
nagl·ar●ofta med partikelnfast
fästa hårt
urspr. med nitar e.d.
Noll○ofta bildligtbilden av den sjuka flickan naglade sig fast på hans näthinnanagla (fast) ngn/ngt (ngnstans)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. näghla, naghla; till nagel 2
Subst.:vbid1-253842naglande,
vbid2-253842nagling