Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
nagg·ar1avlägsna litet stycke från
ngt, vanligen så att kvaliteten försämras
bot.JFRcohyponymgnaga
kaffekoppen är naggad i kantenråttan hade naggat på ostbiten○spec. med avs. på blad o.d.i perf. part.
kabbelekan med sina naggade bladnagga (på) ngtnagga ngt i kantensekant
sedan 1712sv. dial. nagga ’gnaga; skada; reta’; bildn. till ett verb motsvarande no. naga ’gnaga’; jfr gnaga
2göra hål i (ngt) med brödnagg
kokk.kakorna naggas före gräddningennagga ngt (med ngt)sedan 16643gnälla och tjata
mindre brukl.komm.hon naggade alltid på sin mannagga (på ngn)sedan 17384vanligen pres. part.
oroa
psykol.naggande tvivelen naggande otrygghetnaggasedan 1527Subst.:vbid1-253827naggande,
vbid2-253827naggning (till 1, 2 + 4)