Svensk ordbok 2009, webbversion

nachspiel [naχ´∫pil el. na´χ∫spillångt i, ljust sj-ljud] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en nach|­spiel·et●av­slutning på annan plats av en till­ställning särsk. sent på natten hemma hos ngn scen.JFRcohyponymeftersläckning efter Nobel­festen blev det nachspiel på student­kårensedan 1746av ty. Nachspiel med samma betydelse, till nach ’efter’ och Spiel ’spel’