Svensk ordbok 2009, webbversion

mör`kna verb ~de ~t mörk·nar1bli mörkare Nollsesemörk 1 hennes hår har mörknatdet började mörkna tidigare om kvällarnamörknasedan 1400-taletSkrifter till uppbyggelse från medeltidenfornsv. myrkna, mörkna; till mörk 1 2börja te sig mindre hopp­full om situation o.d. psykol.ut­sikterna för en fredlig lösning har mörknat○äv. om ansikts­uttryck o.d.visa allt­mera miss­nöje hans upp­syn mörknademörknasedan 1834Subst.:vbid1-253441mörknande