Svensk ordbok 2009, webbversion

mö`gla verb ~de ~t mögl·ar●an­gripas (och förstöras) av mögel hyg.kokk.limpan hade möglat i bröd­burken○äv. bildligthelt sakna stimulans och utvecklings­möjligheter hon ville inte sitta och mögla på den under­ordnade tjänsten i all evighetmöglasedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. möghla; till mögel Subst.:vbid1-253157möglande, vbid2-253157mögling