Svensk ordbok 2009, webbversion

mö substantiv ~n ~r mör·na●o­gift kvinna o­avsett ålder åld. ut­om i sammansättn.psykol.yrk.möhippafästmö○äv.kvinna som inte haft sam­lag åld. ut­om i sammansättn.ungmösedan 1000-taletrunsten, Östra Ryd, Uppland (Sveriges runinskrifter)runform my (ack.), fornsv. mö ’flicka; mö; kammar­jungfru’; femininbildn. till ett ord mot­svarande isl. mo,,gr ’son’; besl. med ty. Magd ’tjänarinna’, Mädchen ’flicka’ och eng. maiden ’flicka; tjänarinna’