Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
mångl·ar●ofta med partikel, särsk.ut
(tillfälligt) driva handel i liten skala
på ett oregelmässigt sätt, utan butik e.d.
nedsätt.; ngt åld.handel.gatuförsäljaren månglade ut sitt värdelösa krammångla (ngt), mångla (ut ngt)sedan 1527till fornsv. manga ’driva handel’; urspr. ur lat. mang´o ’vinhandlare; klädmäklare; slavhandlare’
Subst.:vbid1-251546månglande