Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. mångbyggarn, plur. ~, best. plur. mångbyggarna
mång|bygg·ar·en●växt som bär både enkönade och tvåkönade blommor
bot.JFRcohyponymsambyggarecohyponymtvåbyggare
ask och lönn är mångbyggaresedan 1820