Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
mäst·er·skap·et1knappast plur.
högsta skicklighet
på visst område
allmän värderinghan spelar med ett mästerskap som är fullkomligt bländandesedan 1385Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. mästarskap; till mästare 1
2viktig tävling vars segrare erkänns som den bäste på området
för viss tid och inom viss grupp
spel.sport.mästerskapstävlingdistriktsmästerskapvärldsmästerskapSvenska mästerskapen i friidrott○äv. om rangen som segrare i mästerskaphon har vunnit flera svenska mästerskapmästerskap (i/på ngt)sedan 1887