Svensk ordbok 2009, webbversion

mäs`terskap substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en mäst·er·skap·et1knappast plur. högsta skicklighet på visst om­råde allmän värderinghan spelar med ett mästerskap som är full­komligt bländandesedan 1385Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. mästarskap; till mästare 1 2viktig tävling vars segrare erkänns som den bäste på om­rådet för viss tid och in­om viss grupp spel.sport.mästerskapstävlingdistriktsmästerskapvärldsmästerskapSvenska mästerskapen i fri­idrott○äv. om rangen som segrare i mästerskaphon har vunnit flera svenska mästerskapmästerskap (i/på ngt)sedan 1887