Svensk ordbok 2009, webbversion

mäss`fall substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en mäss|­fall·et●in­ställande av guds­tjänst på grund av att prästen el. samtliga å­hörare ute­blivit mest histor.relig.scen.○äv. ngt ut­vidgatin­ställande av samman­komst eller evenemang föredrags­hållaren hade in­sjuknat så det blev mässfallmässfall (för ngn/ngt)sedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagenfornsv. mässu fal