Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
mysti·fi·er·ar●skapa oklarhet och förvirring hos
person (el. i framställning)
komm.han mystifierar sina åhörare med konstiga termerett uttalande som snarare mystifierade än klargjorde situationenmystifiera ngn (med ngt/SATS), mystifiera ngtsedan 1812av fra. mystifier med samma betydelse
Subst.:vbid1-250893mystifierande,
vbid2-250893mystifiering;
mystifikation