Svensk ordbok 2009, webbversion
verb myste äv. mös, myst, pres. myser
mys·er1utstråla välvilja och belåtenhet
särsk. genom att småle
komm.farmor myste vänligt mot barnenmysa (åt/mot ngn)sedan 1640jfr no. mysa med samma betydelse; trol. en ljudsymbolisk bildn.
2ha det mysigt
vard.psykol.JFRcohyponymgotta sig
hon satt och myste i soffan med en filt omkring sigmysasedan 1950-taletSubst.:vbid1-250840mysande,
vbid2-250840mysning