Svensk ordbok 2009, webbversion

my`sa verb myste äv. mös, myst, pres. myser mys·er1ut­stråla väl­vilja och belåtenhet särsk. genom att små­le komm.far­mor myste vänligt mot barnenmysa (åt/mot ngn)sedan 1640jfr no. mysa med samma betydelse; trol. en ljud­symbolisk bildn. 2ha det mysigt vard.psykol.JFRcohyponymgotta sig hon satt och myste i soffan med en filt om­kring sigmysasedan 1950-taletSubst.:vbid1-250840mysande, vbid2-250840mysning