Svensk ordbok 2009, webbversion
muska
´
t
substantiv
~en
musk·at·en
1
muskot
åld.
kokk.
sedan 1430–50
Gamla eller Eriks-Krönikan
fornsv.
muskat
; bildn. till
muskot
2
muskatell
kokk.
muskatdruva
sedan 1745
till
muskatell