Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n munkavlar
el.
mun`kavelmun`kavel
~n munkavlar
mun|kavl·en, mun|kaveln●föremål som placeras i munnen på en person för att framtvinga tystnad
komm.○äv. bildligt i uttryck för åtgärder mot yttrandefrihet o.d.sätta munkavle på kritiska journalistersedan 1752till mun och kavel