Svensk ordbok 2009, webbversion

mun`kavle substantiv ~n munkavlar el. mun`kavelmun`kavel ~n munkavlar mun|­kavl·en, mun|­kaveln●före­mål som placeras i munnen på en person för att fram­tvinga tystnad komm.○äv. bildligt i ut­tryck för åt­gärder mot yttrande­frihet o.d.sätta munkavle på kritiska journalistersedan 1752till mun och kavel