Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
mumi·en●konstfullt balsamerat, lindat och förtorkat lik
urspr. enl. egyptisk metod
biol.mumiegravde guldklädda mumierna i gravkamrarna○äv. om balsamerad djurkropp (i det gamla Egypten)○äv. bildligtandligt förtorkad person
mumierna i styrelsen bromsade alla försök till nytänkandesedan 1712ur arab. mūmiya ’balsamerad kropp’, till mum ’vax’ (använt vid balsameringen)