Svensk ordbok 2009, webbversion

mul`tum substantiv, ingen böjning mult·um●stor mängd vanligen av pengar vard.ekon.utstr.kostymen kostade multumsedan 1735av lat. mul´tum ’en stor mängd’, till mul´tus ’mycken’; jfr multi- – Det var en rasande rar chiffonjé, det där, tog han till och fingrade på mässingsrosorna. – Hm! sa gumman, men det är inte så mycket i henne. – Hå, det vet jag visst det, smickrade Carlsson på och trädde in lillfingret i nyckelhålet på klaffen; där är nog moltum, där!August Strindberg, Hemsöborna (1887); ur det första samtalet mellan den framfusige huvudpersonen Carlsson och hans nya arbetsgivare, ”madam” Flod