Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
muln·ar●ibl. med partikel, särsk.på, till, utan större betydelseskillnad
alltmer täckas av moln
komm.meteorol.himlen mulnade (på) i väster○äv. om motsvarande väderförändring (ofta i opers. konstruktion)det mulnade (till) framåt kvällen○äv. bildligtvisa ökad dysterhet
hennes ansikte mulnade mer och mernär han möter invändningar mulnar han märkbartmulnasedan 1430–50Herr Ivan Lejon-Riddarenfornsv. molna; till mulen
Subst.:vbid1-249419mulnande