Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
mulj·er·ar●uttala (konsonantljud) palatalt
el. palataliserat, förmjukat e.d.
språkvet.n- och l-ljuden muljeras ofta i spanskan, t.ex. i ”Mallorca”muljera ngtsedan 1845av fra. mouiller ’fukta; späda; muljera’; till lat. moll´is ’mjuk’; jfr 1moll
Subst.:vbid1-249323muljerande,
vbid2-249323muljering