Svensk ordbok 2009, webbversion
mo
`
tväga
verb
motvägde motvägt
,
pres.
motväger
mot|väg·er
●
vanligen pass.
utgöra motvikt till
Noll
merintäkterna motvägdes till större delen av kostnadsstegringar
motväga ngt
sedan 1734
Subst.:
vbid1-249169
motvägande