Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
mot|sätt·ning·en●ofta plur.
(stridighet till följd av) stark skiljaktighet
i åsikter, intressen e.d. mellan två parter
komm.JFRcohyponymantagonism
intressemotsättningrasmotsättninghårda motsättningardjupa motsättningaretniska motsättningarideologisk motsättningöverbrygga motsättningarnaskärpta motsättningar mellan stormakternapersonliga motsättningar mellan ledamöternapartiet plågades av inre motsättningar○spec. om oförenlighet av mer el. mindre logiskt slaghennes uppfattning stod i motsättning till traditionell kristendommotsättning(ar) (mellan ngra), (i) motsättning (till ngn/ngt)sedan 1820