Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
mot·ar●(handgripligt) hindra att komma vidare
komm.sport.av 20 skott på mål lyckades målvakten mota alla utom ettde försökte komma in, men vakten motade dem i dörren○äv.med partikel, t.ex.bort, undan
driva (undan)
i viss riktning
poliserna motade bort demonstranternahan motade undan hennes handmota (bort/undan) ngn/ngtsedan 1430–50Konung Alexanderfornsv. mota; spec. svenskt ord, bildat till 1mot
Subst.:vbid1-248446motande