Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
el.
mortifice´ramortifice´ra
~de ~t
morti·fi(c)·er·ar●upphäva rättslig kraft hos
dokument, t.ex. förkommen värdehandling
mindre brukl.jur.mortifiera ngtsedan 1729av fra. mortifier med samma betydelse; av kyrkolat. mortifica´re ’döda; underkuva’, till lat. mortif´icus ’dödlig’, till mor´s ’död’; jfr mortalitet
Subst.:vbid1-248258mortifi(c)erande,
vbid2-248258mortifi(c)ering;
vbid3-248258mortifikation