Svensk ordbok 2009, webbversion
morgonkvisten
[
mår
`
(g)ån-
]
substantiv
,
best.
f.
morgon|kvist·en
tid.
på morgonkvisten
(tidigt) på morgonen
vard.
nattklubbarna börjar fyllas runt midnatt och stänger först på morgonkvisten
sedan 1839