Svensk ordbok 2009, webbversion
[mår`(g)ån-]
substantiv ~n morgongåvor
morgon|gåv·an●gåva från brudgum till brud efter bröllopsnatten
histor.släkt.JFRcohyponymbrudgåva
en morgongåva (från ngn) (till ngn)sedan 1334testamente upprättat av hustru Benedicta Håkansdotter med gåvor bl.a. till Alvastra kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. morghongava