Svensk ordbok 2009, webbversion
mojäng
´
substantiv
~en ~er
moj·äng·en
●
(tekniskt) föremål
ofta med oklar funktion
vard.
tekn.
en konstig mojäng
sedan 1861
av fra.
moyen
’medel; resurs; utväg’; av lat.
med
´
ium
’medel’; jfr
medium