Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
mjölk·ar1ibl. med partikelnur
pressa ut mjölk
ur bröst resp. juver
jordbr.komm.mjölka kornamjölka ur brösten○äv. bildligttvinga att lämna ifrån sig (ngt värdefullt) i stor mängd
mjölka ngn på upplysningarhan mjölkar sina gamla föräldrar på pengarmjölka ngn/ngt (på ngt), mjölka ur (ngn) ngtsedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. molka, miölka
2ge ifrån sig mjölk
om husdjur
jordbr.kon mjölkade bramjölka (SÄTT)sedan mitten av 1300-taletKonung Magnus Erikssons LandslagSubst.:vbid1-246309mjölkande,
vbid2-246309mjölkning