Svensk ordbok 2009, webbversion

mjö`la verb ~de ~t mjöl·ar●ibl. med partikelnin, utan större betydelse­skillnad över­dra med mjöl genom pudring e.d.; vid mat­lagning kokk.mjöla bak­bordetsmörj och mjöla plåtenmjöla in filéernamjöla ngtsedan ca 1635Subst.:vbid1-246272mjölande, vbid2-246272mjölning