Svensk ordbok 2009, webbversion

mitt`fält substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en mitt|­fält·et●del­område om­kring mitten av visst om­råde rum.JFRcohyponymmittparti 1 ○spec.om­råde (fram­för försvarszonen) där an­fall byggs upp i fot­boll m.m. mittfältsspelarebehärska mittfältet○äv. bildligtliberalerna befinner sig i det politiska mittfältetsedan 1853