Svensk ordbok 2009, webbversion
verb misstänkte misstänkt, pres. misstänker
miss|tänk·er●hysa misstankar om
att ngt inte är i sin ordning, spec. om att brott föreligger
komm.polisen misstänker mordläkarna misstänker att hon har cancer○äv.hysa misstankar mot
ngn
de misstänker sin kamrer för förskingring○äv. försvagatanta, förmoda
nu misstänker jag att alla är kaffesugnamisstänka ngn (för ngt/att+V), misstänka ngt/SATSsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. misthänkia
Subst.:vbid1-245871misstänkande;
misstanke