Svensk ordbok 2009, webbversion

miss`tänka verb misstänkte misstänkt, pres. misstänker miss|­tänk·er●hysa miss­tankar om att ngt inte är i sin ordning, spec. om att brott före­ligger komm.polisen misstänker mordläkarna misstänker att hon har cancer○äv.hysa miss­tankar mot ngn de misstänker sin kamrer för förskingring○äv. försvagatan­ta, förmoda nu misstänker jag att alla är kaffe­sugnamisstänka ngn (för ngt/att+V), misstänka ngt/SATSsedan ca 1420Bonaventuras Betraktelserfornsv. misthänkia Subst.:vbid1-245871misstänkande; misstanke