Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
miss|tröst·ar●tvivla på att ngt kan utvecklas gynnsamt
komm.många började misströsta om att någonsin få se bygget färdigtefter det fjärde raka nederlaget började laget misströstamisströsta (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan mitten av 1400-taletEtt forn-svenskt legendariumfornsv. miströsta
Subst.:vbid1-245855misströstande;
misströstan