Svensk ordbok 2009, webbversion

miss`ta äv. åld. miss`tagamiss`taga verb misstog misstagit misstagen misstagna, pres. misstar äv. åld. misstager miss|­tag·it●förväxla mindre brukl.Nollman misstog honom för en annanmissta ngn för ngnsedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. mistaka; jfr misstag Subst.:vbid1-245823misstagande