Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
meridi·an·en●tänkt (halv)cirkel på jordytan som går genom polerna
och används för öst-västlig lägesbestämning
astron.geogr.JFRcohyponymlongitud
meridianbåge○äv. om liknande (halv)cirkel på himmelssfärenhimmelsmeridiansedan 1584av lat. meridia´nus ’middags-’, till meri´dies ’middag’