Svensk ordbok 2009, webbversion

mell`antid substantiv ~en ~er mell·an|­tid·en1tids­åtgång för del­sträcka vid hastighets­tävling sport.tid.mellantiden vid 3000 m tydde på världs­rekordsedan 19242vanligen best. f. sing. tid som förflyter medan ngt ut­spelar sig tid.under mellantiden hade han hunnit under­rätta polisen(under/i) mellantidensedan 1764