Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dspelare substantiv ~n äv. vard. medspelarn, plur. ~, best. plur. medspelarna med|­spel·ar·en●del­tagare på samma sida (som viss person) i tävling spel.sport.yrk.JFRcohyponymmotspelare 2 hon försökte få sina medspelare att spela bollen mer på marken○ofta äv. i teatersammanhangJFRcohyponymmotspelare 1 han hade fått en bra regissör och bra medspelare○äv. bildligtpartiet blir knappast medspelare i den kommande koalitionenngns medspelare, medspelare till ngn, ngra är medspelaresedan 1683