Svensk ordbok 2009, webbversion

me`dlöpare substantiv ~n äv. vard. medlöparn, plur. ~, best. plur. medlöparna med|­löp·ar·en●person som gärna an­sluter sig till dominerande riktning av opportunism, med svikande av mer berättigade ideal jur.samh.yrk.JFRcohyponymanpassling ockupations­maktens quislingar och medlöparengns medlöpare, medlöpare till ngnsedan 1908