Svensk ordbok 2009, webbversion
me
`
dborgarvittne
substantiv
~t ~n
med·borg·ar|vittn·et
●
civilperson som utvalts att vara närvarande vid polisförhör
för att intyga att inga otillbörliga påtryckningar sker
jur.
samh.
yrk.
sedan 1957