Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~er
mat·iné·er●middagsföreställning
av film, teaterpjäs e.d.
film.scen.barnen gick på matiné och såg Skattkammarönsedan 1861av fra. matinée ’morgon; förmiddag; matiné’, till matin ’morgon’; till lat. matuti´nus ’(morgon)tidig’; jfr matutin