Svensk ordbok 2009, webbversion

matiné substantiv ~n ~er mat·iné·er●middagsföreställning av film, teater­pjäs e.d. film.scen.barnen gick på matiné och såg Skattkammarönsedan 1861av fra. matinée ’morgon; för­middag; matiné’, till matin ’morgon’; till lat. matuti´nus ’(morgon)tidig’; jfr matutin