Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
matem·at·ik·en●vetenskapen om logiska samband mellan storheter
såsom tal, mängder, funktioner etc.
mat.högre matematikren matematiktillämpad matematikhan har begåvning för siffror och matematik○äv. om motsvarande skolämne○ibl. försvagaträkning
vi måste ta in mer pengar, och då behövs fler åskådare – det är enkel matematiksedan 1698av grek. mathematike´ (tekh´ne) med samma betydelse, till math´ema ’kunskap; vetenskap’