Svensk ordbok 2009, webbversion

matemati´k substantiv ~en matem·at·ik·en●vetenskapen om logiska sam­band mellan storheter så­som tal, mängder, funktioner etc. mat.högre matematikren matematiktillämpad matematikhan har begåvning för siffror och matematik○äv. om mot­svarande skol­ämne○ibl. försvagaträkning vi måste ta in mer pengar, och då behövs fler å­skådare – det är enkel matematiksedan 1698av grek. mathematike´ (tekh´ne) med samma betydelse, till math´ema ’kunskap; vetenskap’