Svensk ordbok 2009, webbversion
[mat´∫]
substantiv ~en ~er
match·en●omgång av tävling som är ett avslutat helt
enl. tävlingsformens regler
spel.sport.matchträningboxningsmatchfotbollsmatchen hård matchen jämn matchhemmalaget gjorde en bra matchmatchen slutade oavgjortdomaren bröt matchen i femte ronden○äv. om andra typer av kampförhandlingsmatch○i vissa uttryck äv.(svår) uppgift
tentan var ingen match för henneatt byta däck var en enkel matchen match (mellan ngra), en match (med/mot ngn/ngt)matchens lirareselirare
sedan 1886av eng. match ’tävling; parti; giftermål; make’; besl. med make