Svensk ordbok 2009, webbversion
ma`surbjörk
substantiv ~en ~ar
masur|björk·en●en högväxande björk med vresig ved
och med glatta el. hartsprickiga, oftast hängande årsskott och triangulära, långspetsade blad; vanlig på torr mark
bot.SYN.synonymvårtbjörk
JFRcohyponymglasbjörk
masurbjörken når inte upp i fjällensedan 1745