Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
mask·ot·en●föremål som tros bringa lycka
ofta en liten docka
sag.JFRcohyponymamulettcohyponymtalisman
○ofta äv. om djur el. person, särsk. barnhan var alltid beredd att gå enklare ärenden åt spelarna och blev snart lagets maskot(ngns) maskot, maskot (för ngn)sedan 1916av eng. mascot, fra. mascotte med samma betydelse; av provensalska mascoto ’trolleri’, till masco ’häxa’