Svensk ordbok 2009, webbversion
marty`rgloria
substantiv ~n martyrglorior
mart·yr|glori·an●ära som vinns genom oförskyllt lidande
särsk. för ngn övertygelse
psykol.relig.○numera vanligen iron.han vill att man ska tycka synd om honom men martyrglorian passar honom illasedan 1818