Svensk ordbok 2009, webbversion

maroni´t substantiv ~en ~er maron·it·en●ofta plur. med­lem av en kristen kyrka i Libanon och äv. i bl.a. Syrien och USA samt på Cypern relig.yrk.maroniterna styrs av en egen patriarksedan 1887till Maron, namn på syrisk eremit (slutet av 300-talet och början av 400-talet)