Svensk ordbok 2009, webbversion

marginalise´ra [marg-äv.marj-] verb ~de ~t marg·in·al·is·er·ar●ofta pass. el. perf. part. förvisa till en o­betydlig position admin.samh.parti­ledningen försökte marginalisera den oppositionella gruppen○spec.ofta perf. part. göra över­flödig i arbets­livet förtids­pensionärer och an­dra marginaliserade grupper○äv.ge (allt­för) litet ut­rymme el. upp­märksamhet o.d. en i litteratur­historien marginaliserad författaremarginalisera ngn/ngtsedan 1984Subst.:vbid1-239335marginaliserande, vbid2-239335marginalisering