Svensk ordbok 2009, webbversion
[marg-äv.marj-]
verb ~de ~t
marg·in·al·is·er·ar●ofta pass. el. perf. part.
förvisa till en obetydlig position
admin.samh.partiledningen försökte marginalisera den oppositionella gruppen○spec.ofta perf. part.
göra överflödig i arbetslivet
förtidspensionärer och andra marginaliserade grupper○äv.ge (alltför) litet utrymme
el. uppmärksamhet o.d.
en i litteraturhistorien marginaliserad författaremarginalisera ngn/ngtsedan 1984Subst.:vbid1-239335marginaliserande,
vbid2-239335marginalisering